kanske är det just så här Tallkrogen mest av allt har etsat sig fast i mig. Vissa bilder lämnar aldrig. Kanske är det bilderna av prunkande balkonger...
...oaser i spruckna 50-talsfasader...
...och den kontinentala stämningen kring trädet med vaxduksbordet och pelargonbalkongen där det alltid står en liten gumma och håller koll på allt som sker.

Sista natten on the south side. Tallkrogen, Mon Amour, farväl. I morgon är jag upplänning.
4 comments:
Åhh..så bodde jag när jag var barn...i Högdalen. Du beskrev just hur det var där...på 1:a gården av tre...
Fint!
Snyft!
Nästa fredag åker jag ner till Sthlm så då kan vi ju kanske hitta på nåt till helgen där:)
Hej!
Hur är det på nya stället? Är nyfiken hur det går för dig, har du boat in dig!?
Och hur går det på Canon?
Kram/Maria
Hörde att du inte fått igång internet än i nya lyan. Hoppas det fixar sig snart.. är som sagt nyfiken på vad som händer i ditt liv!
Kram//Maria
Post a Comment